|
Hur Göteborgs Tandläkare-Sällskap
kom till
1883 fanns det fyra legitimerade tandläkare i Göteborg
och dessutom 7 olagligen praktiserande, vilka förorsakade ganska
stora obehag för de legitimerade. 1885 lyckades det genom en
list att sammanföra de legitimerade, vilket skedde i Frimurarlogens
restaurang. Man insåg att det fanns många intressen
att avhandla och diskutera, varför man enades om att till den
kommande hösten samlas för att utbyta tankar angående
gemensamma frågor.
Den 25 september 1885 sammanträffade de fyra åter på
Frimurarlogens restaurang. Bland det man beslöt var att ha
regelbundna sammanträffanden på bestämda tider.
Sådana skulle äga rum en gång varje månad
med undantag av juni, juli och augusti. Som lämpliga dagar
valdes fredagar. Vidare beslöts, att protokoll skulle föras
vid varje sammanträde, vilket vid det därpå följande
skulle uppläsas och justeras. Ett livligt samarbete ägde
rum med Svenska Tandläkare-Sällskapet. Alla frågor
av vikt remitterades till göteborgskollegerna för yttrande.
En av Sällskapets stiftare var Victor Bensow, son till hovtandläkare
Simon Bensow som var en av Svenska Tandläkare-Sällskapets
förgrundsgestalter från 1861. I boken Göteborgs
Tandläkare-Sällskaps historia, som utgavs i samband med
50-årsjubiléet, skriver Viktor Marmén: ”En
afton i december 1892 mötte jag Victor Bensow på Östra
Hamngatan i Göteborg. Han hejdade mig och frågade om
jag skulle vara intresserad av att vi tandläkare bildade ett
sällskap i Göteborg, en sammanslutning för kamratlig
samvaro och för diskussion i odontologiska ämnen. Tanken
hade säkert sysselsatt honom länge. Jag blev genast intresserad
och lovade komma den dag han fann lämplig för ett sammanträde.”
Kallelsen kom till den 19 januari 1893. Av stadens
dåvarande tolv tandläkare infann sig fem. – Victor
Bensow, Hjalmar Carlsson, Karl Laurén, Axel Cederberg och
Victor Marmén. De närvarande ansåg tidpunkten
passande att bilda ett lokalsällskap för kollegialt samarbete
till tandläkarekonstens bästa. Namnet på sammanslutningen
skulle vara Göteborgs och Vestra Sveriges Tandläkaresällskap
och Sällskapets geografiska område skulle sträcka
sig från Halmstad i söder, Jönköping i öster
och Arvika i norr.
Vid mötet 1894 infann sig ytterligare fem kolleger. Först
diskuterade man föreningens namn, som ändrades till Vestra
Sveriges Tandläkaresällskap. Därefter upplästes
styrelsens förslag till stadgar, som efter några ändringar
antogs. Stadgarna var kortfattade och särskilt detaljerade
bestämmelser behövdes inte heller eftersom antalet medlemmar
inte var fler än fjorton. Den andra paragrafen löd: ”Sällskapets
ändamål är kollegialt samarbete för tandläkarevetenskapens
höjande” och den har varit ledstjärnan för Sällskapets
verksamhet genom åren.
Vid ett sammanträde i mars 1895 antog man nya stadgar, som
bland annat fastslog att ”Sällskapets högtidsdag,
firas den 19 januari, sällskapets stiftelsedag, hvarvid styrelseombyte
äger rum.” Samtidigt ändrades namnet till Göteborgs
Tandläkare-Sällskap. Så började Sällskapet
sin verksamhet. Sammanträdena var i allmänhet väl
besökta, men ibland finner man i protokollen anmärkningen,
att som mötet var för fåtaligt besökt, kunde
intet beslutas.
Sällskapets fastigheter
Sällskapet höll från början sina sammanträden
på någon restaurang. Victor Bensow ordnade så
att Sällskapet från 1899 fick hålla till i dåvarande
polikliniken för tandsjukdomar i gamla artillerikasernen på
Kungshöjden. 19 oktober 1907 flyttade man till en hyrd lokal
på Viktoriagatan 15. Den 17 oktober 1910 flyttade Sällskapet
till sin inköpta fastighet Erik Dahlbergsgatan 8. En fastighet
man hade köpt för 100.000 kr vid en tidpunkt då
man bara hade 1000 kronor i eget kapital. Erik Dahlbergsgatan 8
såldes i april 1927 för 167 000 kr. Det egna kapitalet
uppgick nu till ca 100 000 kr.
Den 30 december 1929 inköptes vår nuvarande fastighet,
Erik Dahlbergsgatan 9 för 145 000 kr. Taxeringsvärdet
var 155 000 kr. Den dåvarande styrelsen var väl medveten
om att 9:an står på fast bergrund, vilket få fastigheter
i Vasastaden gör. Efter en omfattande ombyggnad kunde man flytta
in under hösten 1932. Lokalerna invigdes vid 40-årsjubiléet,
som samlade närmare 100 deltagare.
I januari 1967 köpte sällskapet fastigheten Erik
Dahlbergsgatan 7. Om detta skriver Bertil Setterbom, som
bland många andra uppgifter inom Sällskapet var värd
för fastigheterna under många år, i minnesskriften
samma år: ”Därmed ansåg de i Sällskapet
ansvariga, att man tryggat Sällskapets hem för en god
tid framåt och med denna penningplacering även tryggat
Sällskapets ekonomi och minskat inflationssvinnet.”
Olika initiativ och verksamheter
Man upprättade ett bibliotek till vilket medlemmarna bidrog
med en viss summa pengar varje år. Den facklitteratur som
inköptes cirkulerade sedan mellan kollegerna, som på
så sätt fick tillgång till en större mängd
böcker och tidskrifter till ett rimligt pris. 1895 bildade
man en sjukkassa, den s.k. Sjukhjälpsföreningen och två
år senare tillsatte man en kommitté, vars uppgift var
att prova nya instrument, som kom ut på marknaden. År
1900 införde man söndagsjour under sommaren. Antalet patienter
var emellertid litet och då många dessutom befanns ha
gått länge med sina besvär, beslöt man att
lägga ner verksamheten. Ett positivt resultat var dock att
kolleger, som uppehållit jourverksamheten skänkte intäkterna
till Sällskapet. Pengarna kom biblioteket till godo som grundplåt
till en biblioteksfond.
Normalpreparaten
I historiken vid 25-årsjubiléet skriver Billgren om
år 1908: ”Ett annat ärende, som ännu häftigare
avhandlades under nästan hela året och framkallade flera
extra sammanträden och långvariga debatter, rörde
sig om de av Sällskapet komponerade muncosmetica, de s.k. normalpreparaten.
Sällskapet hade träffat överenskommelse med en apotekare
här i staden rörande dessa. Saken utvecklade sig emellertid
på ett annat sätt än man tänkt sig, ty apotekaren
tog det hela särdeles affärsmässigt och använda
Sällskapets namn på ett sätt, som väckte allmän
förargelse bland medlemmarna.” Efter åtskilliga
förhandlingar kom man dock så småningom överens.
Vad var då normalpreparaten? I ett protokoll från ett
styrelsesammanträde den 10 oktober 1907 beskrivs de så
här: ”Normaltandpulver – pasta – tinktur äro
preparat för tändernas rätta skötsel och rekommenderas
af Göteborgs Tandläkare-Sällskap. Tillverkningen
står under dess kontroll! Erhålles i apotek samt i parfymaffärer
m.fl. ställen. Anledningen till att man börjat sälja
normalpreparaten var att förtjänsten skulle användas
som bidrag till hyran av Sällskapets lokaler på Viktoriagatan.
Göteborgs Tandläkare-Sällskaps
Förbundsavdelning
Sveriges Tandläkarförbund hade vid flera tillfällen
försökt att knyta Göteborgs Tandläkare-Sällskap
till sig som lokalförening. I mars 1913 togs frågan åter
upp till diskussion. Grundstadgarna utgjorde fortfarande det största
hindret för en sådan utveckling och livliga diskussioner
följde. Den 25 maj 1914 bestämde man sig för ”att
ingå i Sveriges Tandläkarförbund med de medlemmar
som äro villiga att betala den af förbundet äskade
årsavgiften” Så tillkom Göteborgs Tandläkare-Sällskaps
Förbundsavdelning. Denna tog nu över de fackliga frågorna
och Sällskapet fick mer tid över för andra arbetsuppgifter.
I samband med en omorganisation av Sveriges Tandläkarförbund
1977 tvingades Göteborgs Tandläkare-Sällskap att
ingå i Sveriges Tandläkarförbund som en lokalförening.
Genom två fotnoter i Sveriges Tandläkarförbunds
grundstadgar kunde Göteborgs Tandläkare-Sällskaps
grundstadgar bibehållas (de är dessutom så skrivna
att de inte kan ändras!) liksom att Sällskapet även
i fortsättningen kunde ha passiva ledamöter. Intresset
för Göteborgs Tandläkare–Sällskaps Förbundsavdelnings
verksamhet var under 70-talet litet. Avdelningen hade svårt
att konkurrera med Sällskapets egna aktiviteter. Den siste
förbundsavdelningsordföranden var Tor Thorsélius
och den siste sekreteraren var Kjell Ludvigsson.
Lokalföreningen Göteborgs Tandläkare-Sällskap
kom nu att bestå av privattandläkar-, tjänstetandläkar-
och läraravdelningarna. De olika avdelningarna representerades
av respektive ordförande i Sällskapets styrelse. Den enskilde
ledamoten märkte knappast några förändringar.
Kåretiska bestämmelser
På ett sammanträde 19 april, 1920 antogs ett förslag
till kåretiska bestämmelser. Dessa bestod av regler för
hur medlemmarna skulle handla i vissa situationer. En av reglerna
löd: ”Simpelt framhållande av sig själv på
en kollegas bekostnad, illvilligt förtal eller annat är
förkastligt.”
Sveriges Skoltandläkareförening
1923 höll Svenska Tandläkare-Sällskapet sitt årsmöte
i Göteborg i samband med stadens 300-årsjubileum. I anslutning
till detta hölls ett allmänt kårmöte under
vilket Sveriges Skoltandläkarförening – senare Sveriges
Tjänstetandläkarförening och numera Tjänstetandläkarna
– bildades.
Föreningen Kvinnliga tandläkare
i Göteborg
1933 bildades föreningen Kvinnliga tandläkare i Göteborg.
En förening som alltjämt samlas till uppskattade träffar.
Göteborgs Tandläkare-Sällskaps
fonder
Vetenskapliga fonden
På Sällskapets 25-åriga högtidsdag den 19
januari 1918, fick Sällskapet motta en donation. Enligt gåvobrevet
skall avkastningen ”användas till stödjande av vetenskaplig
odontologisk forskning, på det att nya rön inom tandläkarevetenskapen
må på så vis komma den lidande allmänheten,
särskilt i vårt samhälle, tillgodo”. I de senare
antagna bestämmelserna för fondens användning anges
att avkastningen ”i främsta rummet användes att åvägabringa
föredrag eller demonstrationer av in- eller utländska
framstående odontologer inför Göteborgs Tandläkare-Sällskap”.
Fonden som senare tillförts ytterligare medel, är nu en
av Sällskapets största. Delar av avkastningen delas sedan
1964 ut som stipendium.
Sällskapets forskningsfond
Genom gåvor från den året innan upplösta
Sjukhjälpsföreningen, olika dentaldepoter och enskilda
givare kunde Sällskapets Forskningsfond instiftas 1944. Fondens
avkastning skall stödja ”odontologisk forskning av såväl
teknisk som biologisk art”.
Karl Fredrik Andrés fonds stiftelse
1947 donerade Karl Fredrik André pengar till en fond, som
skulle ”hava till ändamål att bereda understöd
åt behövande änkor och oförsörjda barn
efter avlidna ledamöter av Göteborgs Tandläkare-Sällskap
eller av nödställd tandläkare, som är eller
har varit medlem av Göteborgs Tandläkare-Sällskap.”
Stiftarnas fond
För att hedra Viktor Marmén på hans 90-årsdag
1957 tillkom Stiftarnas fond. Avkastningen skall användas till
att stödja ”kollegialt samarbete och tandläkarekonstens
utveckling.” enligt artikel 1 i Sällskapets grundstadgar.
Dentalaktiebolagets fond, AB Forssbergs
dentaldepots fond samt Västra Sveriges Dentaldepots fond
Med anledning av Sällskapets 70-årsjubiléum upprättade
Dental AB och AB Forssbergs Dentaldepot var sin fond och 1965 tillkom
Västra Sveriges Dentaldepots fond. Fondernas ändamål
är att främja forskning och profylaktik inom alla områden
av odontologin.
Inga Floréns fond
1946 blev Inga Florén Sällskapets första kvinnliga
styrelseledamot. 1973 testamenterade Inga Florén pengar till
en fond vars avkastning främst skall användas till att
”stärka kamratkänslan och sammanhållningen
inom kåren och att uppmuntra Sällskapets styrelseledamöter
och övriga funktionärer t.ex. genom bidrag till bevistande
av kurser och möten, fria sammanträdessupéer eller
andra stimulerande förmåner.”
Gustaf Björkmans fond
1982 erhöll Sällskapet en donation efter hedersledamoten
Gustaf Björkman. Av pengarna bildades en fond, som skall användas
för att gynna samarbetet mellan tandläkare och tandtekniker
och för att främja och utveckla laboratorietekniken.
Sigge Perssons och Alice Nybergs stiftelse
för odontologisk forskning
Tandläkare Sigge Persson testamenterade 1986 sin kvarlåtenskap
till en fond, som förvaltas av Sällskapet. Namnet på
stiftelsen är: ”Sigge Perssons och Alice Nybergs stiftelse
för odontologisk forskning.” Stiftelsens huvudsakliga
ändamål är att främja forskningen vid Odontologiska
fakulteten vid Göteborgs Universitet.
Professor Bengt Magnussons Minnesfond och
Professor Hedegårds Minne
Under 1980-talet inrättades Professor Bengt Magnussons Minnesfond
och Professor Hedegårds Minne. Avkastningen från båda
fonderna är avsedd att användas vid bekostande av föreläsningar.
Elanderpriset
För att stimulera det vetenskapliga arbetet inom Sällskapet
instiftades Elanderpriset 1934. Den särskilt tillsatta kommittén
skrev bland annat: ”För att hugfästa minnet av Karl
Elander, som under sin levnad så verksamt bidrog till att
höja Sällskapets anseende såväl inom som utom
Sverige, och som genom sitt initiativ städse sporrade Sällskapets
medlemmar till fortsatt vetenskaplig forskning, ha kommitterade
enats om, att priset i enlighet med förslag vid frågans
väckande bör benämnas Elanderpriset.” Priset
som är Sällskapets främsta vetenskapliga utmärkelse,
utdelades första gången 1935 till Åke Wikblad.
Nutid
Göteborgs Tandläkare-Sällskap är en sammanslutning
av tandläkare vilken har till ändamål kollegialt
samarbete och tandläkekonstens utveckling.Göteborgs Tandläkare-Sällskap
skall främja vetenskapliga professionella och sociala intressen.
Sällskapet är idag en från Sveriges Tandläkareförbund
fristående organisation med cirka 1100 medlemmar.
GTS har under året regelbundna möten med förutom
fackliga frågor på agendan också föredrag
med aktuella ämnen. Sociala aktiviteter paras med vetenskapliga
och kulturella program. På vårkanten ordnas alltid en
vårfest och på hösten ett gåsablot. Kammarmusik
står av och till på programmet vid årets sista
möte. Elanderpriset och Sällskapets övriga stipendier
delas ut vid högtidssammantradet i januari då också
växling på styrelseposter sker.
Källor:
Göteborgs Tandläkare-Sällskaps historia 1893 19/1
1943
Göteborgs Tandläkare-Sällskaps årsbok 1967
Minnesskrift 1893-1968
Göteborgs Tandläkare-Sällskap 100 år 1893 –
1993
Ett särskilt tack till övertandläkare
Stig Edward ur vars artikel i minnesskriften från
1993 merparten är hämtat.
Sammanställningen är gjord 2005 av Kjell Ludvigsson och
Karl-Erik Kahnberg.
|
